Whiskyspot arrangerar Maltwhisky-VM. 110 destillerier från
hela världen gör upp om titeln ”Världens
bästa maltwhisky”. 21 deltävlingar över hela Sverige, därpå fyra
semifinaler och slutligen en ’Grande Finale’. Juryn utgörs av
”whiskyälskare” som blindprovar och röstar fram den bästa whiskyn.
Läs mer på www.whiskyspot.com

VM-provning X – Vetlanda 10 april
Talisker Isle Battle
Öarnas slagskämpe Talisker utkämpar en sträng batalj i vattnen
utanför Skye. Islays rökbjässe Caol Ila tar upp fajten. Och Bunnahabhain och Bruichladdich
skickar dit sina rökare.
Mulls Ledaig hänger på norröver. Och stackars Tomintoul
från fastlandet guppar omkring mitti, under brinnande strid. Inga fångar
tas.

Talisker är öarnas 'enfant terrible'. Inte så hemskt
rökig kanske, istället har whiskyn ett pepprigt temperament som drabbar
en hårt. Hettan skapas under destilleringen. Pannorna på Skye har en
underlig konfiguration. Kopparröret som avleder alkoholångorna från
förstapannan stryps av en U-formad krok som skjuter tillbaka 70-80
procent av ångorna till pannan för redestillering. Det lilla som tar sig
vidare är rökavskalat. Att energinivån ändå blir så hög beror på den
gammaldags kylmetoden efter andra körningen, kopparröret vrider sig ner
i spiraler i ett vattenfyllt träkar utomhus. Den trötta kopparen är
ineffektiv och renar spriten dåligt, resultatet blir en kantig och
oslipad råwhisky.
Konkurrensen är tuffast tänkbara. Värste fiende blir Diageo-kamraten
Caol Ila från Islay. En kameleontisk rökmalt som ena stunden kan
vara till lags och i nästa ögonblick ursinnig. Har en pepprig dimension
som bara avlivade Port Ellen kan matcha. Och vad sägs om formstarke
Bunnahabhain från hemön. Här kokas ju också röjarrökig whisky
understundom. Detsamma gäller Bruichladdich västerut på ön som till sin
rökare lånar bortgångna granndestilleriet Port Charlottes namn.
Från Isle of Mull seglar Tobermorys Ledaig. Och från Speyside kommer kvällens bubblare Tomintoul.
Om rökstyrka räknas borde Caol Ila vinna detta. Fast med rätt
tappning vinner titelwhiskyn Talisker. Diageo kan redan nu korka ur
whiskypavorna och skåla för avancemang. Bunnahabhain är nämligen bättre
utan sin rök och Tobermorys Ledaig brukar vingla när det gäller. Och
Tomintoul slarvar bort själva rökigheten (som ofta är fallet med
fastlandsrökare). Bruichladdich då? Visst kan Port Charlotte skrälla
men då måste tappningen vara i praktslag.
-Henrik Aflodal

WHISKY, tävlande
Huvudmalt
Utmanas av
- Caol Ila
- Bunnahabhain
- Port Charlotte (Bruichladdich)
- Ledaig (Tobermory)
- Tomintoul
TID & PLATS
- 10 april kl 19 Vetlanda: Norrgårdsskolan, Norra Esplanaden 25
Arrangeras i samarbete med
Withala Maltwhiskykultur
PRIS
Pris: 350 SEK
Medlemspris: 295 SEK*
*Förmånligt pris för Whiskyspot-medlemmar
& Aflodal's Friends
Talisker var faktiskt trippeldestillerad fram till
1928 och ännu längre tillbaka i tiden
kördes
spriten fyra gånger i pannan. Idag är det två gånger som gäller
men fortfarande får inte whiskyn vara för tung och klumpig,
rökigheten ska inte skymma sikten för frukten. Men framförallt
vill blender-kollektivet åt kryddenergin som ger blenden lite
extra skjuts. Just den här kraftfullheten tog man fasta på när
singelmalten till Classic Malts skapades i slutet av 1980-talet.
Istället för vanliga 40/43% dunkade man till med 45,8%. Imagen
talar om en kompromisslös ömalt som inte tar några fångar.