Whiskyspot arrangerar Maltwhisky-VM. 110 destillerier från hela världen gör upp om titeln ”Världens bästa maltwhisky”. 21 deltävlingar över hela Sverige, därpå fyra semifinaler och slutligen en ’Grande Finale’. Juryn utgörs av ”whiskyälskare” som blindprovar och röstar fram den bästa whiskyn. Läs mer på www.whiskyspot.com

                                     

VM-provning XII – Sölvesborg 25 april

Aberlour Sherry Parade

Speyside-juvelen Aberlour tar emot blendingmalter som Mortlach, Glenallachie och Blair Athol. Och lagom kända singelmalter som Penderyn och Glencadam. En smaskig parad i vinfatsland.
 

 
Aberlour är sherry-huset framför andra. När The Macallan tvärsöver Spey-floden kom ut 1980 med sin 10-åriga sherrybomb hade Aberlour-Glenlivet (som man kallade sig då) redan varit i farten ett tag med goda sherryfatstappningar. Aberlour-folket är också noga med att påpeka att den upphaussade grannen har färre guldmedaljer i pristävlingar. Numera blandar man ofta i lite vanliga fat också så inte sherryn dränker det egna destillatets nerv.
Av utmanarna är det väl bara Penderyn som gjort sig ett namn. En nywhisky från Wales kokad i något som närmast kan liknas vid ginpannor. Destillatet blir tunt och lätt som en fjäder och ges kropp av att maseras i Madeira-fat. Glencadam bortåt östra Skottland vill väl också se sig som singelmalt men har inte skaffat sig något särskilt rykte ännu. För att få riktigt mycket sherry-karaktär måste vi vända oss till tvenne blending-malter i Diageo-familjen. Ekvilibristen Mortlach med sin intrikata pann-arsenal som gör en komplex mäktig whisky. Och Blair Athol som är blenden Bell’s hemvist. Närmaste granne med Chivas-gruppen Aberlour är Glenallachie som också älskar sherry och används i blenden Clan Campbell, älskad av fransmännen.

Utgången är oviss. Aberlour får en tuff fajt. Forne världsmästaren Mortlach gömmer sig i mängden (whiskyn går knappt att köpa) men ska naturligtvis vinna. Kusinen Blair Athol är överväldigande sherry-tung men är ofta skitig på djupet vilket juryn förhoppningsvis märker och ratar. Glenallachie kan överraska, tappningen är oprövad, så vem vet? Glencadam är för stökig och åker ut. Och Penderyn avviker så mycket i stil att juryn kommer att undra om det verkligen är en maltwhisky...

-Henrik Aflodal